Videospelare alla format HD

Analys av Reviewed

En videospelare märks ofta mest när något krånglar: filen öppnas inte, bilden blir svart eller det är svårt att hitta rätt klipp bland många andra. Jag tycker att Videospelare alla format HD är intressant just som ett vardagsverktyg för Android: den försöker göra lokal videouppspelning mindre beroende av vilken filtyp man råkar ha. Samtidigt är en enkel spelare inte automatiskt lätt för alla att använda. Text, knappar, gester och hur man håller telefonen kan göra stor skillnad.

En spelare för videor som inte passar standardappen

Det här är en app för videospelning och redigering, utvecklad av iMediaStar, men dess tydligaste roll är själva uppspelningen. Den passar särskilt när telefonens vanliga spelare inte känner igen en fil eller när man vill samla videoklipp i ett separat verktyg. Jag skulle börja med den som ett komplement, inte radera eller ersätta standardspelaren innan jag sett hur den fungerar med mina egna filer.

Appen har funnits sedan den 23 september 2014 och den aktuella versionen är 6.8.3. Den kräver Android 6.0 eller senare, vilket gör den möjlig att använda på många äldre Android-enheter, men det säger förstås inte i sig hur smidigt den fungerar på en viss mobil. Den är gratis att hämta och har köp i appen från 35 till 119 kronor om betalningen går via Play. Jag skulle därför kontrollera eventuella betalningsval noga innan jag trycker vidare, särskilt om målet bara är en grundläggande spelare.

Populariteten är tydlig: appen har över en miljon installationer och ett genomsnitt på 4,4 av fem från omkring 25 000 betyg. Den är märkt PEGI 3. Jag ser sådana uppgifter som en signal om att många använder den, inte som ett löfte om att varje funktion passar varje person. För någon som främst vill trycka på en fil och börja titta är den typen av bred användning lovande, men min bedömning handlar också om hur lätt det är att komma åt innehållet när syn, hörsel eller handrörlighet varierar.

Att hitta videon utan onödiga omvägar

Min första praktiska rekommendation är att prova med ett klipp du redan känner igen, snarare än att börja med en stor samling. Då ser du snabbt om appen hittar filen och om bild och ljud beter sig som du väntar dig. Om du ofta tar emot videor i olika format kan den här kontrollen vara mer användbar än att bara lita på att en app utlovar bred kompatibilitet. Filnamn och mappar spelar fortfarande roll: en spelare kan inte göra ett otydligt bibliotek lättöverskådligt av sig själv.

För läsbarheten är det klokt att först se hur text och kontroller ser ut på just din skärm. Androids systeminställningar för textstorlek och förstoring kan hjälpa, men appar hanterar sådana inställningar olika. Jag skulle testa en vanlig uppgift efter varje ändring: öppna ett klipp, pausa och återuppta det och hitta tillbaka till listan. Om gränssnittet blir svårare att överblicka när texten förstoras, kan telefonens inbyggda videospelare vara ett bättre val för den som prioriterar välbekant navigation.

En konkret arbetsmetod är att hålla ordning på videor innan man öppnar spelaren. Om du exempelvis sparar familjeklipp, kursmaterial och nedladdade filmer på samma enhet kan tydliga filnamn och separata mappar minska behovet av att skrolla länge. Det är särskilt värdefullt för den som har svårt att snabbt läsa små etiketter eller göra upprepade val på skärmen. En lättnavigerad samling börjar ofta i filhanteringen, inte i själva spelaren.

Händer, gester och sinnesintryck

Videospelare används ofta med en hand, ibland medan man håller i en väska eller sitter i en trång miljö. Därför bör man prova om de vanliga uppgifterna går att utföra utan att behöva hålla telefonen i en obekväm vinkel: starta, pausa och återgå till videolistan. Om kontroller kräver precisa tryck eller snabba svep blir det lätt en källa till irritation för personer med skakningar, begränsad rörlighet eller tillfälligt upptagna händer. Jag skulle inte utgå från att en gest är enklare än en knapp; det beror på handen och situationen.

Det finns en viktig skillnad mellan att kunna spela upp en video och att kunna följa den. En person som är döv eller hör dåligt behöver ofta undertexter, medan en person med nedsatt syn kan behöva tydlig kontrast, förstoring eller uppläsning av gränssnittet. Jag kan inte dra slutsatsen att dessa behov är lösta bara för att appen spelar många slags videofiler. Om ett visst klipp är viktigt, testa det i förväg med den skärmläsare, undertextfil eller hjälpinställning du brukar använda.

För den som är känslig för starkt ljus eller rörliga bilder kan själva videoinnehållet vara viktigare än spelarens menyer. Ett enkelt knep är att välja en lugnare plats, sänka ljusstyrkan och ställa telefonen stadigt innan uppspelning. Det minskar behovet av att hålla och justera enheten medan videon pågår. Om du behöver ändra uppspelningsläget ofta, gör det gärna före visningen i stället för att försöka navigera mitt i ett klipp.

När och var den fungerar bäst

En realistisk vardagssituation är att få en videofil i en chatt eller ladda ner ett klipp till mobilen inför en resa. Jag skulle öppna filen hemma först, kontrollera att den faktiskt går att spela och se om textningen är läsbar. Då slipper man upptäcka på bussen att ljudet är för lågt, att filen inte beter sig som väntat eller att den lilla skärmen gör innehållet svårt att följa. För någon som tittar på material i flera format kan appen vara ett smidigt reservverktyg när standardspelaren inte räcker till.

Det är också ett rimligt val för studenter och familjer som sparar videor lokalt och vill kunna öppna dem utan att först leta efter en annan tjänst. Däremot är den inte automatiskt det bästa alternativet för den som främst strömmar film från abonnemangstjänster. Sådana tjänster har egna appar och egna funktioner för textning, rekommendationer och fortsatt tittande; en separat spelare fyller en annan roll. För uppspelning av enstaka filer är specialiseringen användbar, men för ett helt mediebibliotek med avancerad sortering kan en mer komplett lösning vara bättre.

Jämfört med telefonens förinstallerade spelare är den främsta anledningen att prova den här appen att se om den hanterar filer som den vanliga spelaren inte öppnar. Jämfört med större mediebiblioteksappar är den mer intressant som en direkt väg till videofilen än som ett nav för hela hemmets innehåll. Jag skulle alltså välja utifrån arbetsflöde: snabb öppning av lokala klipp talar för att testa den, medan nätverksbibliotek, omfattande organisering eller särskilda tillgänglighetsbehov talar för att jämföra alternativen först.

Det som kan stå i vägen

Formuleringen ”alla format” bör inte få någon att hoppa över sitt eget test. Videoformat kan innehålla olika kombinationer av bild, ljud och textning, och en fil kan därför fungera delvis även när en annan del inte gör det. Prova helst ett kort klipp av den typ du faktiskt tänker använda. Om det inte går att spela som du behöver, är det mer effektivt att testa en annan spelare än att anta att felet ligger hos telefonen.

En annan begränsning är att en allmän spelare inte kan ersätta funktioner som hör till en särskild tjänst eller ett särskilt arbetsflöde. Om du behöver synkronisera visningsposition mellan enheter, hantera ett stort nätverksbibliotek eller göra mer än grundläggande redigering, bör du kontrollera att verktyget du väljer verkligen täcker just det. Appens placering bland video- och redigeringsverktyg betyder inte att den automatiskt ersätter en avancerad redigerare. Den som vill klippa, färgkorrigera eller skapa färdiga produktioner bör leta efter en app byggd för det jobbet.

För personer som är beroende av skärmläsare är det värt att kontrollera varje steg, inte bara om appen går att starta. Går det att hitta en fil, förstå vilken kontroll som är markerad och lämna uppspelningen utan hjälp? Samma sak gäller större text och alternativa sätt att trycka. Det här är ingen onödig formalitet: en spelare kan vara tekniskt kompatibel med telefonen men ändå skapa hinder i praktiken. Om du hjälper en släkting att installera den, låt personen själv prova ett helt kort tittarflöde och se var det tar stopp.

Vem jag skulle rekommendera den till

Jag skulle rekommendera Videospelare alla format HD till den som ofta har lokala videofiler och vill ha ett extra alternativ när telefonens standardspelare inte räcker. Den låga tröskeln att komma igång är tilltalande, och den breda användningen gör det rimligt att prova den utan att först byta ut hela sitt vanliga upplägg. Börja med en fil som är lätt att testa och se om appen passar just din telefon, dina ögon och ditt sätt att navigera.

Jag skulle däremot avstå eller jämföra noggrant om du behöver garanterat tydlig skärmläsarnavigering, särskild textningshantering eller ett komplett bibliotek för strömning och synkronisering. Det är också klokt att hålla sig till den förinstallerade spelaren om den redan öppnar alla filer du använder och fungerar bra med dina hjälpmedel. Gratis nedladdning gör det enkelt att utvärdera, men köp i appen innebär att man bör vara uppmärksam på vad ett betalningsval faktiskt gäller.

Min slutsats är att appens styrka ligger i att erbjuda en separat väg till videor som annars kan vara besvärliga att öppna, inte i att lösa varje tillgänglighetsbehov eller ersätta alla andra mediespelare. För många blir den mest användbar som reservspelare: testa klippet i förväg, ordna filerna så att de går att hitta och kontrollera kontrollerna med dina egna hjälpinställningar. Om det flödet fungerar på din enhet kan den vara ett praktiskt tillskott; om navigationen eller textningen blir ett hinder finns det goda skäl att välja ett verktyg som passar bättre.

Videospelare alla format HD Vanliga frågor